Indalsälven har alltid delat byarna längs dalgången i en Sörsida och en Norrsida. (egentligen är det en Västsida och en Östsida för att följa väderstrecken korrekt). Kommunikationerna över älven gjordes förr med roddbåt och på vintern på tillfrusna isvägar.
Flygbild över det gamla färjestället vid Högland i Järkvissle, troligen fotat i början av 1950-talet. Bilden är tagen från norra sida, och timret flyter i strid ström nedåt till vänster i bilden. Timmerflottningen upphörde först efter säsongen 1969. Stora jordbruksarealer blev överdämda. På bilden syns vägen över ängsmarken till norra färjeläget. På södra sidan var det en brant backe upp till Högland. Längst upp till höger i bilden syns ett grund med ett på den tiden välkänt namn – Långjonke – . Vägförvaltningen ansvarade för skötseln av färjan och färjeturerna gick dygnet runt. Färjekarlen bodde med sin familj i ett hus nära färjan på södra sidan. En liten vaktkur för medhjälpare fanns också. Foto: se uppgifterna på vykortet.
Lidens färja
I Liden fanns tidigare en färja över Indalsälven. En ny fackverksbro blev klar 1913 (nuvarande betongbro är från 1955). Den överblivna färjan i Liden köptes 1914 till Järkvissle färjeställe för 200:- kronor. Färjan i Järkvissle drevs av det rinnande vattnet, både fram och tillbaka genom omställning av enkel träkonstruktion.Färjan knöt samman älvsidorna och mycket underlättades, som varuleveranser, postdistribution och barnens skolskjutsar m.m. Det var långt mellan färjeställena längs älven och desto viktigare blev dessa överfarter.
Hängbron i Järkvissle
När Järkvissle kraftstation skulle byggas 1954 var det bestämt att överfarten i framtiden skulle ske på kraftverksdammen och det gamla färjestället, som låg ca. 2 km uppströms, skulle upphöra, ja rent av dämmas över. Tidigt byggdes en hängbro, 10 meter ovanför älven, för att underlätta transporterna till det blivande kraftverksbygget. Även allmänheten fick nyttja hängbron.
Hängbron kollapsade
Hängbron blev till stor nytta. Innan den nuvarande vägen till Högland blev byggd gick kommunikationerna från hängbron längs med älvstranden på södra sidan fram till färjeläget. Och sedan upp för den branta backen till Högland. Plötsligt inträffade givetvis det som inte fick hända. Hängbron blev påkörd av en fullastad 28 ton tung – Euclidtruck – och spannet föll i älven lördagen den 25 oktober 1958. Plötsligt hade sambandet mellan älvsidorna brutits. Tack och lovskadades inte någon.
Hängbron vid Järkvissle kraftstation kollapsadelördagen den 25 oktober 1958. De viktigaste cheferna vid kraftverksbygget samlades till krismöte. Bakdelen av Euclidtrucken syns väl. Bilden är tagen från norra sidan av älven. Foto: okänd.
Färjeepoken slut
Rivningen, av den två år gamla hängbron, kom genom olyckan att ske något tidigare än beräknat. Enligt arbetsplanerna skulle hängbron märkligt nog ha rivits tre veckor senare. Avbrottet för transporterna blev nuinte så långt. Snabbt fylldes den smala älvfåran igenmed sten- och jordmassor och allt blev frid och fröjd på nytt. Men behovet av färjan vid Högland i Järkvissleförsvann definitivt och en färjeepok upphörde. Den stora Järkvissledammen fylldes sakteliga upp med vatten och det gamla färjestället dämdes över för alltid.
Arne Johansson Järkvissle
Tack till Kenneth Bergström, Sundsvall/Järkvissle, för lånet av olycksbilden. Flygbilden över färjestället i Järkvissle har Nils-Magnus Westin, Järkvissle, lånat ut.
Publicerat 2022-10-04