Fornminnesplats i Österflygge

Backen-Flygge och Österflygge Byaförening har besökt fornminnesplats, domarring och gravfält i Österflygge.

Domarringen är en stensättning, 5 meter i diameter och 0,1 meter hög kantkedja av 0,2 – 0,4 m långa stenar. Stensättningen totalundersöktes av Björn Ambrosiani 1953. Anläggningen var då fyndtom. Enligt expert skulle stensättningen ha plundrats av lantmätarens biträden vid Laga skiftet 1848 – 1852 och det skulle ha skett på midsommarnatten.

Gravfält enl Björn Ambrosiani är 34 x 30 m bestående av 10 fornlämningar. Dessa utgöres av runda stensättningar 4 – 8 m i diameter och 0,1 – 0,3 m höga. Bedömningen av några anläggningar har varit osäker. Hela gravfältet har tidigare legat på åkermark, troligtvis är samtliga anläggningar mer eller mindre utplöjda. Dessutom kan gravar eroderats ner i nipkanten.

Vid närmare efterforskning har vi funnit att en holkyxa av brons är hittad vid gravfälten i Österflygge och finns vid Historiska Museet i Stockholm. En gipsavgjutning skall finnas i Liden.

I brevväxling mellan Historiska Museet och kyrkoherde John Wiking 1946 kan man läsa att: " Dylika holkyxor ha som regel varit fästade i ett knäböjt träskaft och de ha varit använda som vapen eller redskap. De tillhöra den yngre bronsåldern och torde få dateras till slutet av det andra eller början av det första århundradet efter Kristus".

Stenyxa och spjut eller lansspets, holkyxa/hålcelt från Öster-Flygge beskrivs av G. Adlerz 1896 vid arkeologiska undersökningar i Medelpad.

"I kyrkans arkiv har man på senare tid börjat hopsamla inom socknen anträffade fornsaker. Där fann jag *3 stenyxor med skafthål – en för norrland så sällsynt fornsak som en hålcelt av brons, den nordligaste inom vårt land anträffade av sydskandinavisk typ". "Vid efterhörande av omständigheterna vid fyndet, utröntes följande: Bronscelten ifråga fann för många (40) år sedan av en dräng som sålde den till sin husbonde i Öster-Flygge, av vilken den för 5 år sedan deponerats till kyrkan"

* "Av de 3 stenyxorna hade en likaledes blivit funnen vid Öster-Flygge ("på en åker"), den andra vid Bodacke by på södra älvstranden (vid nyodling), den tredjes fyndort var bortglömd, men skulle varit belägen inom socknen".

Backen-Flygge fäbodar, Flyggebodarna, Sundsjösågen och Backsågen är intressanta ämnen nu. Vi vill gärna få kontakt med dig som har foton från dessa samt minnen från platserna att berätta om.

Rolf Lindblom, Karl-Gunnar Lind, Ingrid Lindbergsson

 

G. Adlerz berättelse över undersökningar i Medelpad 1896.

De arkeologiska undersökningar inom Medelpad åt vilka undertecknad förliden sommar ägnat sig, är dels antecknandet av forngravar från områden, där inga förut uppgivits vara kända (Lidens socken och Sundsvalls stads område), dels undersökning av 25 dylika gravar inom olika socknar, del slutligen insamling av och inhämtande av upplysningar om inom provinsen anträffade lösa fornsaker, som befunne sig i privat ägo.

Vid de undersökningar av graven som jag företagit, kan åtskillig olägenhet vållats varav att jag ej haft tillgång till uppgifter om vilka som förut varit undersökta. Till följd härav kan stundom ett icke ringa arbete nedlagts på graven, som till sist befunnits vara förut planmässigt undersökta

Härnedan sammanfattas resultatet av undersökningarna sockenvis, varvid början görs med

Lidens socken

Härifrån uppgivas av Lidenbladh (Antikvarisk Tidskrift 1869 sid 219) inga fasta fornlämningar och vaktande jag här tillbragde en längre tid, varunder sökande och efterfrågningar ej sparades, dröjde det länge, innan jag den omsider lyckades anträffa en forngrav. Detta är så mycket märkligare, som i den omkring 2 mil längre nedåt älven belägna Indals socken talrika högar träffas (enl Lidenbl.44). Förhållandena från traktens bebyggande tycks i Liden vara ungefär lika gynnsamma som i Indal, och att sannolikt gammal bygd funnits så från Lidens

socken, framgår av den anträffade lösa fornsaker.

I kyrkans arkiv, där bl a åtskilligt av den gamla kyrkans inredning förvaras, har man på senare tid börjat hopsamla inom socknen anträffade fornsaker. Där fann jag – utom 3 stenyxor med skafthål – en för Norrland så sällsynt fornsak som en hålcelt av brons ( eller möjligen ren koppar), av vilken ett gipsavtryck bifogas.

Denna hålcelt – såvitt jag känner, den nordligast inom vårt land anträffade av sydskandinavisk typ – uppgavs vara funnen i Öster-Flygge i Lidens socken på norra älvstranden, och då jag sedemera den efterhörde omständigheterna vid fyndet, utröntes följande. Bronscelten ifråga fanns för många (40) år sedan av en dräng, som sålde den till sin husbonde, J Lindgren i Öster-Flygge, av vilken den för omkring 5 år sedan deponerats i kyrkans samling. Fyndorten var själva norra älvstranden, där celten träffades liggande bland stenarna. Vid besök på den uppgivna platsen befanns, att älvens krökningsförhållanden där bildade en vik med lugnt vatten, i vilken en i den sandiga "nipan" djupt nedskuren bäck utrymde. Vikens och bäckens mynning användes till båthamn och torde nog älven i forntiden hava så begravts, varvid celten den kanske tappats. Nära till hands ligger också tanken på att en i den höga, branta och sandiga strandnipan befintlig grav vid något av de varje tjällossning inträffande rasen störtat med dess övriga innehåll bortsköljts.

Någon antydan om en sådan grav finns emellertid ej nu, och ingen av traktens invånare minns sig heller, att någon gravhög funnits i närheten.

(Celten ifråga har en längdd av 6,5 cm, den större diametern upptill är 3,8 cm, den mindre 3 cm; eggens bredd 3,2 cm. Övre kanten, avbruten och ojämn, visar 2 tvärgående upphöjda ränder, sidofälten där nedanför insänkta, vardera med 4 nedtill paralella, men närmare övre kanten bågformigt utåtböjda upphöjda ränder, son nå upp till den nedersta av de två upphöjda ränderna kring övre kanten. De sidokanterna analtande ytorna bliva med varandra en trubbig vinkel. Vardera sidokanter nära eggen utplattas till en ikombisk yta av nära 2 cm längd. Om någon ögla funnits, kan nu ej avgöras, enär att stycke av övre kanten, där den kunnat haft sin plats, är avbrutet. Celten är täckt av ett tunt lager av mörkgrön ärg, som nu delvis är avnött, så att den metalliska kopparn framträder )

( Den bifogade gipsavgjutningen återgiver ganska noga celtens form på den ena sidan, medan däremot på den andra åtskilliga ojämna - …….. uppstått, vilka ej äro någon motsvarighet hos originalet. Särskilt må emellertid anmärkas, att på samma sida av de i det insänkta mittfältet befintliga upphöjda ränderna de två på vänstra sidan nära övre kanten även hos originalet är förenade, beroende på någon felaktighet vid gjutningen)

Av de 3 stenyxorna hade en likadeles blivit funnen vid Öster-Flygge ("på en åker"), den andra vid Bodacke by på södra älvstranden (vid nyodling), den tredje fyndort var bortglömd, men skulle varit belägen inom socknen.